Direktlänk till inlägg 8 december 2009

Det kan aldrig göras ogjort

Av Mimmi - 8 december 2009 14:49

En oerhört dålig dag på jobbet, inte gjort något alls av vad jag skulle gjort. En sån dag där jag hade gjort bäst i att stanna hemma. Har skrivit massor, fått ord på tankar som snurrat i mitt huvud. Men ord som inte är redo att bli offentliga. Men jag vet nu vad jag känner, vad jag vill med detta.

Samtidigt är det massa oro som fyller min kropp, jag kan inte ta riktigt djupa andetag, inte slappna av helt. Jag tror jag vet vad det beror på, men det kommer aldrig att få gå så långt. Jag kan detta nu, och ska göra det rätt och ordentligt.


Vintern har kommit, vi har fått känna på den och sen drar den sig tillbaka, lämnar endast mörker och rugg kvar. Jag behöver den, den iskalla luften som tvingar sig ner i mina lungor och tvingar mig att vakna till. Jag behöver ledigheten och att få åka ner till Skåne och fira nyår med Sofie. Kanske är den här, men jag vill att den ska ta mig med storm, att jag ska halka i backen ner till bilen, pölsa i snön och göra snöänglar.

I år nästan längtar jag efter jul, på ett konstigt sätt, det var längesen jag tyckte det var så mysigt att julstöka. Jag ska jobba och sprida stämning på jobbet på julafton. Jag tror det kan bli riktigt mysigt. Efter det ska jag ta mig till Sollentuna och kanske hinna se lite Kalle Anka. Men jag behöver inte uppleva ensamheten i ett hus med massa människor, äta all mat som lagats för att försöka skapa en stämning som aldrig mer kommer att finnas. År efter år är det just dessa högtidsdagar som påminner mig om allt det onda som kommer ur det som hänt. Jag vet att det kommit mycket gott ur det också. Men just dessa dagar önskar jag innerligt att allt bara var som vanligt, som när jag var liten och när jag kände som man borde inför jul. Den ensamheten är den värsta, ensamheten i ett hus fyllt av folk, värme och kärlek.


Jag ska snart och träna, flera timmar. Jag vill vara helt slut när jag går därifrån, jag ska springa tills det vänder sig inom mig, tills jag inte har något mer att ge. Jag vill känna att jag aldrig mer vill sätta min fot där, fast jag vet att jag ska göra det imorgon igen. Jag vill känna den där känslan, där just känslan i kroppen är det enda jag kan tänka på. Sen ska jag hem och mysa med mamma, söka jobb och ordna med julklappar. Det närmar sig, och jag gillar det.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Mimmi - 5 april 2010 23:12

Jag vill ha allt, veta att allt kommer lösa sig. Jag kan inte ta livet som det kommer, jag vill planera hur det ska bli, och därför missar jag så otroligt mycket. Hur gör man annars?   Jag trodde aldrig att jag skulle vara i den sits jag är ida...

Av Mimmi - 14 mars 2010 00:30

Du vet när man kan känna hur man tittar på sitt eget liv men från ett annat perspektiv? Den där fågeln som sitter längst ut på en av alla grenar, eller kanske till och med den där vindpusten som nästan doftar vår?   Jag satte i hörlurarna i örone...

Av Mimmi - 29 januari 2010 00:16

Massor av saker att skriva om. Trött men med en sån otrolig lust att skriva. Lösningen: kort om allt! Tempo. Applåder. Suckar. Leenden. Grimaser. Spänning. Kroppsspråk. Tävlingarna. Headset. Tavlan. Folket. ALLT bara är så bra, jag stormtrivs oc...

Av Mimmi - 15 januari 2010 16:58

Jag föll för dig du förtjänar en nominering för rollen du spelade ...

Av Mimmi - 8 januari 2010 11:07

Sitter på jobbet och får ett samtal, okänt nummer och jag svarar. Visa sig vara ett jobb som jag sökt, så jag går ifrån och pratar med henne. Jag hade en 7 minuter lång telefonintervju, och ska nu på tisdag dit för vidare intervju. Det känns jätteb...

Ovido - Quiz & Flashcards