Direktlänk till inlägg 8 januari 2010
Sitter på jobbet och får ett samtal, okänt nummer och jag svarar. Visa sig vara ett jobb som jag sökt, så jag går ifrån och pratar med henne.
Jag hade en 7 minuter lång telefonintervju, och ska nu på tisdag dit för vidare intervju. Det känns jättebra men blir ändå lite pirrig, för de är ju ändå ganska skönt med de gamla vanliga. De som man vet hur man gör, som man är van vid. Men jag är nu beredd att gå vidare, våga testa något nytt.
På något sätt känns det som om det är påriktigt, en riktig intervju, ett riktigt jobb. Trots att jag har två redan så har jag faktistk fått dem oförskämt lätt. Det är nu jag ska sticka ut, de är nu jag ska vara lite bättre, det är nu det är på riktigt. Önska mig lycka till, håll tummarna och tänk på mig. Det kan behövas.
Jag vill ha allt, veta att allt kommer lösa sig. Jag kan inte ta livet som det kommer, jag vill planera hur det ska bli, och därför missar jag så otroligt mycket. Hur gör man annars? Jag trodde aldrig att jag skulle vara i den sits jag är ida...
Du vet när man kan känna hur man tittar på sitt eget liv men från ett annat perspektiv? Den där fågeln som sitter längst ut på en av alla grenar, eller kanske till och med den där vindpusten som nästan doftar vår? Jag satte i hörlurarna i örone...
Massor av saker att skriva om. Trött men med en sån otrolig lust att skriva. Lösningen: kort om allt! Tempo. Applåder. Suckar. Leenden. Grimaser. Spänning. Kroppsspråk. Tävlingarna. Headset. Tavlan. Folket. ALLT bara är så bra, jag stormtrivs oc...
Jag föll för dig du förtjänar en nominering för rollen du spelade ...
En sån där ofukuserad dag på jobb. Och det är ditt fel.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 | 8 | 9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 | 30 |
31 |
|||
|