Detta väder gör mig depprimerad. Usch.

Sitter på pappas kontor i väntan på att få åka hem, snön verkligen blåser ner. Det går från höger till vänster, skitväder!

Dagen började super, med skön yoga ledd av Amandorna. Sedan var det naturkunskap, inte mycket vi gjorde där inte. Fick betyg på "hjärnan-momentet" och kollade på en film om apan Kenzi (?)..

Men dagen hade inte börjat så bra som jag trodde visade det sig, jag skulle få med mig ett jätteviktigt häfte idag, egentligen två men ett superviktigt. Och när jag imorse packar om väskan för att få med kläderna för dagen så glömmer jag självklart båda. Får som tur är gå tidigare från NK och jag skyndar hem, hinner vara hemma i drygt 3 minuter för att slänga av mig skolsakerna och bege mig tillbaka till stan med häftet med mig denna gången. 2 timmar senare skulle jag bege mig hem, eller ja via pappa kontor då, och då SNÖADE det, hur länge ska detta hålla på? Hur många år i rad ska jag glömma bort att jag bor i Sverige, och detta pissväder är en del av det? Pust.

Imorgon blir en lång dag! 7.30 ska jag möta upp Freja på Slussen för att sedan bege mig till Sthlms Universitet och skriva högskoleprovet.. Ända fram till 16.15 Kommer bli en kul dag de där.

Åh det är så underbart att få lyxa till vardagen lite, det handlar om så lite. Idag skulle jag förbi pappas kontor för att skriva ut ett skolarbete och han la fram den briljanta idén att vi skulle äta ute ikäll. Hammarby Sjöstad tänkte vi först, men ändrar oss och åker till Nacka Strand, Restaurang J. Underbart mysigt, precis nere vid vattnet. Jag har stora planer för att i sommar möta upp lite härliga vänner i stan, ta båten från Nybrokajen för att stiga i land precis vid restaurangen.
Nu låg snön visserligen kvar på bryggan, men med en rödfärgad himmel, och solen som går ned bortanför alla båtar så kunde jag knappt bärga mig tills sommaren är här och vi sitter på bryggan och njuter.

Innan jag mötte pappa så ikade med Sofia och Amanda, något som har skett alldeles för sällan den senaste tiden. Jag älskar att fika! En sak är sä säker; Denna sommaren ska bli underbar, vi ska göra allt och lite till. Inte mycket planerat, bestämt, bokat.. Men för en gång skull kan jag njuta av det!

Vad sägs om middag här i sommar mina vänner?

Imorgon är det seminarium kring konflikten mellan Israel och Palestina, något som för mig är näst intill obegripligt. Jag har läst, lyssnat, skrivit och tittat på filmer, men inte har det hjälpt mig att finna svaren på alla dessa frågor. Det är svåra frågor, utan givna svar. Vi har inget konkret material att plugga på, och jag finner inte ro att slå bort alla andra tankar för att verkligen kunna fokusera på detta.
Ikväll kom räddningen, hjälpen! Jag kunde ställa alla dumma frågor, få hjälp att själv diskutera mig fram till olika svar och någon som hejdade mig när jag var helt ute och cyklade.   Tack tack för ikväll!

Snart helg, igen. Det innebär högskoleprov och jobb. Jag har inte brytt mig om att kolla på något övningsprov eller liknande, men ikväll blev jag utmanad i ordförståelse-delen och tro det eller ej; jag vann!
Visserligen var jag aldrig lika snabb som dig att svara, men det verkade ju löna sig, inte allt för många rätt, men nog hade jag fler rätt åtminstonde;)
Så en liten gnutta hopp finns det ju att det ska gå hyfsat, på den delen i alla fall.

Du. Jag vill bara väl, verkligen, så väl det går när inget jag säger egentligen hjälper.

Helgen, lördagen blev super! En riktig heldag, med både träning, shopping, städning, fixande tillsammans med Sofia, middag hemma hos födelsedagsbarnet Sandra, Sing Star, och utgång.
Nästa gång måste dear Sara vara med också bara... Söndagen blev som en sådan söndag bör, massor av tv, sedan middag & film & gino med Sofia.

Kvällen ikväll har varit lång och omvälvande, så därför får bilderna tala om vad lördagkvällen innehöll. Tack till er alla som gjorde den till vad den blev :D

Ojojoj, min dag har verkligen varit speciell. Det går inte att tänka sig hur otroligt beroende man är av sin mobil. Och jag lyckades självklart glömma den en av de mindre bra dagarna att glömma sin mobil på!

Solen sken, solens strålar värmde och jag skulle ta upp mobilen och skicka ett peppande "Go for G"-sms till Sofia innan matten imorse, då inser jag att den ligger kvar i min varma mysiga säng och sover. Jag insåg att dagen skulle bli jobbig, men aldrig såå jobbig.
Jag kommer till skolan och ingen är där, vad gör man? Jo man tar mobilen och smsar sina vänner. Ja. Om man har en mobil då alltså. Det löste sig smidigt, dom kom ju självklart! Sen ska jag skicka sms till mamma och fråga om hon hämtar mig efter psykologen, det gick ju inte. Tack vare Sjöis och hennes vänlighet så löste det sig ju, visst skulle mamma möta upp mig.
Men värre var att jag ju inte skulle ha en mobil när jag skulle dit, lycka till att hitta en av alla byggnadder på Stockholms Universitet om du bara har en adress. Jag frågade säkert 15 pers men dom "var aldrig på den sidan av campus" och insåg jag att det skulle bli tufft, tiden rann iväg och jag behövde veta hur lång tid jag har på mig att leta mig till de delar där allt folk aldrig är. Stoppar handen i fickan för att ta upp mobilen. Tomt, sånär som på ett halstablettspapper. Måste ringa och säga att jag är sen, om jag bara hade en mobil. Stannar en av alla studenter och ber om att få låna hennes mobil, slår upp kalendern där jag antecknade all info. Men direkt jag fått all info så la jag in nummret i telefonen istället. Dum som få säger jag att jag måste råkat sudda ut nummret, och irrar vidare.
Tillslut, efter att ha irrat omkring i 30 minuter så kommer jag fram! Och själva sessionen gick ju bra, verkar lovande! Nu ska jag bara lyckas möta upp mamma, vart, när? Får låna telefonen och vi bestämmer oss att mötas i Kista Galleria utanför guldfynd. Du kan tro att det var spännande att hitta dit, utan sl i mobilen, och utan att veta om vi skulle få vänta länge på varandra. Väl på tåget skulle jag sms en vän som jag ville visa att jag tänkt på och sett idag, en vän som verkade lite nedstämt, det fick vänta några timmar. Nåväl, mamma hann dit innan mig och väntade troget på en bänk. Älskade du, dig kan man allt lita på! Trötta bådatvå köper vi med Thaimat hem. 16 samtal och 8 sms efter att jag glömde den på kudden är jag hemma, efter dagens utmaningar och äventyr, helt slut.

Dagen bjöd dock på många bra stunder också, veckan i helhet faktiskt och jag har hittat en helt ny sida av en människa och våra samtal ger mig mycket, tack!
Våren är här, äntligen och efterlängtad. It's time to enjoy every day.

Okej, jag vet. Ni hatar den säkert, säkert lika mycket som jag har gjort sedan första gången jag hörde den. Men någonting är det med den, för idag när jag satt med syster och åt framför melodifestivalen så tittade vi på varandra, log lite fånigt mot varandra och sa att det var en hemlis. Ja, alltså att vi tyckte att den va lite bra, i smyg. Snälla, snälla, snälla, snälla. Ja, om man inte tittar på henne samtigt så blir den ännu lite bättre. Konstigt de där..

Sen är det ju något med mig och melodifestivalen, alltid en låt som lyckas sätta fingret på allt de där som försiggår i mitt huvud. Förra året var det ju

.. ja ni vet

Detta året var dom kanske lite för mig, lite ..Men ändå så rätt på något sätt. I år var det Sarah Dawn Finer- Moving on
 

I’ve been looking, searching
Deeper down inside
And if I lose my way
I’ll find another road
Cause I can make a change
       On my own

Jag vill bara åka. Nu. NU. Nu. Längtar så obeskrivligt till Venedig, men snart är vi där. Jag, syster och pappa. Ensamma, långt borta. Hoppas det blir allt jag önskat, det hade vi behövt.

Det har endast gått tre dagar, men jag vill bara tillbaka. Tiden går ju för fort när man är med er. Alltid. Energi och glädje är två ord som jag låter sammanfatta helgen i Skåne. Besök hemma hos Lina och David, film, skratt, godis, middag, shopping, besök hos Fidde, Slagt, glas, Patrik 1,5, pizza, Lund, likadana jackor, letande efter "klännings butiken", beslutsångest, preskriberat, konservöppnare, goijs, mango passion, tjejsnack, banan, korg, skor. Bilder.

Projektarbete- 100 timmar var det någon som sa, och det är ju så det står i kursplanen. Jo tjena.. Dom timmarna är nog förbi för längesedan. Idag var det en heldag framför datorerna, vi möttes redan vid nio imorse för att skriva på vår kära handbok. Vi var effektiva och det gick faktiskt riktigt riktigt bra, hela dagen måste jag säga, för en gångs skull.

Sen tog vi lunch, hann prata av oss lite om både det/den ena och andra. Sen ringde Sara ett samtal och snart satt vi i sofforna på KU och skrev lika fokuserat igen. Och vi satt där till halv fem! Vi har fått så mycket gjort, det blir så jävla bra och vi börjar faktiskt kunna skymta slutet på det hela.